Den här sidan har begränsat stöd för din browse. Vi rekommenderar att du byter till Edge, Chrome, Safari eller Firefox
📞 08 16 64 64 - vår telefonlinje är alltid öppen!

 

En enkel guide till diamantens fyra C

Hur väljer man rätt diamant utifrån sin budget och smak? I denna artikel går jag igenom de fyra C:na på ett enkelt sätt och ger dig mina bästa tips för att välja precis rätt diamant för dig. Jag själv är nämligen inget undantag; jag älskar också diamanter - och behöver göra avvägningar utifrån min budget. Vi kör igång!


För dig som vill läsa mer: Varför älskar alla diamanter?   

En diamantsolitärring - svår att inte älska? Här Solitaire Petite Sparkle Ring i rödguld med vackra diamanter. 

Diamantens fyra C

Du har säkert hört om diamantens fyra C. Annars är det bland det första du kommer stöta på när du börjar läsa på om diamanter - eftersom det är de fyra C:a som bestämmer inte bara diamantens skönhet (på pappret) - utan även priset. Och priset, kommer du märka - skiljer sig mycket mellan olika diamanter! 

Diamantens fyra C är tacksamt nog ett ganska enkelt system - och tack vare att det har blivit erkänt och används i diamanthandeln över hela världen, så är det värt att lägga lite tid på att lära sig det! (Till exempel genom att läsa knepen i den här artikeln.) 

När du lärt dig förstå de fyra C:na, så kommer du enkelt kunna skilja på två vita diamanter som vid en första anblick ser helt lika ut. Du kommer också veta när du kan strunta i andras välmenande rekommendationer och veta precis när du valt rätt diamant för dig! 

Kort om bakgrunden till de fyra C:na

Diamantens fyra C lanserades 1953 av det kända diamantgraderingsinstitutet GIA - Gemmology Institute of America. 

Syftet var helt enkelt att en gång för alla skapa en gemensam vokabulär för de fyra faktorerna som skiljer vita diamanter åt: färgen, klarheten, slipningen och storleken (carat). 

Det system som GIA skapade, “the 4Cs of Diamond Quality” är än idag den universella metoden för att bedöma kvaliteten på vilken diamant som helst, var som helst i världen. Målet, som på 1950-talet var att underlätta en global handel av diamanter genom ett och samma kvalitetssystem, får man säga verkligen uppnåddes!

Så, låt oss gå igenom de fyra C:na en och en!  

Diamanter i olika slipningar - här droppformade (även kallade päronformade) och briljantslipade diamanter i olika storlekar. Samtliga smycken Mumbaistockholm

Carat - den första av de fyra C:na

Carat är kanske den mest kända egenskapen hos en diamant, men få förstår begreppet helt och hållet.  

Carat med C är en vikt där 1 CT motsvarar 0,2 gram. Det betyder att en 5 CT diamant ( bara väger 1 gram!

Caratvikten skrivs ut 0.25 CT, 0.50 CT, 1.0 CT, 1.5 CT osv. 

Det många missförstår när det kommer till carat är att man tänker att det anger hur stor diamanten ser ut. Men det stämmer inte riktigt!

Två olika diamanter kan ha precis samma CT-vikt, men se helt olika stora ut om de är slipade i två olika former. 

Till exempel en 5 CT diamant som är briljantslipad (rund) har samma diameter som en tumnagel: ca 11 millimeter. Medan en 5 CT diamant som är princess-slipad (fyrkantig) bara är 9,5 millimeter i diameter. Mer som en pekfingernagel alltså! 

Eftersom hörnen kapats bort på den runda stenen väger den alltid mindre (=lägre CT) än en fyrkantig sten med samma diameter! 

Eftersom priset bestäms av CT och inte av diametern, så är det billigare att köpa en rund sten än en fyrkantig, om du vill ha en sten som ser så stor ut som möjligt. 

En ytterligare parameter som påverkar hur stor en viss diamant ser ut har även att göra med kvaliteten på slipningen (hur väl avvägda vinklarna och proportionerna är). En briljantslipad diamant med slipningsgraden "Poor" (lägsta slipningsgraden i ett GIA-certifikat) kan se mindre ut på grund av att den är slipad djupare än en briljant med slipningsgraden "Excellent", som är grundare och har en större diameter! Även om båda har samma CT, alltså. 

Färgen - den andra av de fyra C:na

 

Faktum är att här refererar man till avsaknad av färg.  

En kemiskt perfekt diamant har ingen färg alls, som en vattendroppe. 

En sådan benämns med bokstaven D i certifikatet - den är helt färglös. Därefter följer bokstäverna alfabetet hela vägen ner till Z, som är den minst värdefulla med en märkbar gul eller brun nyans. Då pratar vi inte om de vackra champagne- eller chokladdiamanterna, utan om en lätt missfärgad diamant, som “ska" vara vit men som har fått en gul eller brun missfärgad ton.  

Om en diamant är så långt från färglös att den passerar Z i alfabetet - då vänder det och diamanten kallas istället för fancy colored diamonds - vilket betyder snyggt färgade diamanter! Då stiger priset igen! (I de certifikaten kan det då t.ex. stå fancy pink eller fancy yellow.) Här hittar vi till exempel de vackra champagne- och chokladdiamanterna!

(Därför kan det ju vara väldigt spännande för en handlare som köpt ett parti ocertifierade stenar och lämnar in dem till GIA för att få certifikat - då håller de tummarna  för att de passerar “missfärgningsskalan” och istället anses vara fancy colored, eftersom handlaren då kan sälja dem dyrare!)   

Men varför går färgskalan från D till Z? Jo, för innan GIA skapade sitt system så hade man haft andra metoder för att beskriva färgen på diamanter, som t.ex. A, B, C eller romerska siffror. Skaparna av GIA's system ville starta på ny kula, och då hoppade man helt enkelt över de första bokstäverna i alfabetet och så började man på D, för den mest perfekt färglösa diamanten! 

Färgskalan för vita diamanter enligt GIA 

D, E, F anses färglösa. Det är de dyraste diamanterna.  

G,H, J är nästan färglösa.  

K, L, M kallas faint color - alltså svagt färgade.  

N, O, P, Q, R har en very light color, alltså en något synlig nyans.  

S ända ner till Z har en light color, alltså en märkbar brun eller gul nyans.  

Många av dessa färgskillnader är så subtila att de är osynliga för det otränade ögat; men skillnaderna blir stora för diamantkvaliteten och priset.  

Efter Z kallas de fancy diamonds - och då vänder prisskalan och de kan faktiskt bli hur dyra som helst! Men de flesta fancy diamonds du ser i butiker är vita missfärgade diamanter som bestrålats för att bli rosa, blå eller gröna - och säljs ganska billigt!

Wesselton och Top Wesselton då? 

Du kanske har hört orden River, Top Wesselton och Wesselton nämnas i diamantsammanhang?  

Det är den gamla svenska benämningen av färg på vita diamanter. Då beskrev man diamanterna efter hur de såg ut eller efter vilken plats man hittade dem. 

“River”  syftar på att diamanterna är helt färglösa som vatten, men det sägs också vara för att man hittade dem i rinnande vatten.  Wesselton och Top Wesselton kommer från att man brukade hitta en viss typ av diamanter i Wesselton-gruvan. Deras motsvarighet till bokstavsbenämningen följer nedan.

River: D och E (högsta kvalitet)  

Top Wesselton: F och G

Wesselton: H 

Top Crystal: I

Crystal: J

Top Cape: K, L 

Cape: M, N 

Namnet "Cape" kommer från de ljust gula diamanter som hittades i en gruva i närheten av Kapstaden (Cape Town).

Antika diamanter har ofta en färg som beskrivs som Top Cape eller Cape - alltså mellan K-N på färgskalan! Ser man de bredvid en modernt slipad D eller E diamant så kan man skönja en lätt ton i diamanten, som många av oss tycker är charmig! Här en antikdiamantring med tre diamanter samt en solitairering med antikdiamant, Mumbaistockholm 

Klarheten - den tredje av de fyra C:na

Diamantens klarhet hänvisar till hur felfri själva kristallen är - om ädelstenen har några inneslutningar eller fläckar. 

Man graderar utifrån frånvaro av inneslutningar och fläckar, där den diamant som helt saknar dessa skönhetsfel anses felfri.  

Men de allra flesta diamanter - även de av riktigt hög kvalitet - har åtminstone några brister. Det kommer naturligt av att naturliga diamanter bildas utav kol som utsatts för hög värme och enormt tryck djupt nere i jordskorpan. Det är sällan helt lugn och ro när diamantkristallen växer!  Därför resulterar det ofta i en mängd interna och externa bristningar i kristallen - de interna kallas för "inneslutningar" och de externa för "fläckar".

Varje färdigslipad diamant får sedan en klarhetsklass som är baserad på antal och synlighet av de här orenheterna samt var de sitter i ädelstenen. Att utvärdera diamantens klarhet innebär helt enkelt att man ser till antalet, storleken och placeringen på inneslutningarna och fläckarna  - och hur de påverkar ädelstenens övergripande utseende.

Tänk på att klarhetsskalan nedan utgår från lupp med 10x förstoring - så med dina blotta ögon kan du endast se de inneslutningar som finns i stenar från kvalitet I och lägre!

GIA's klarhetsskala för diamanter 

FL Flawless: inga synliga inneslutningar eller fläckar kan skönjas med 10x förstoring

IF Internally Flawless:  inga synliga inneslutningar men däremot vissa fläckar på ytan kan ses med 10x förstoring

VVS1, VVS2 Very, very slightly included: inneslutningar som är så små att det är svårt för en duktig graderare att se dem (fortfarande med 10x förstoring)

 VS1, VS2 Very Slightly Included: små inneslutningar kan med ansträngning ses av en duktig graderare (med 10x förstoring)

SI1, SI2 Slightly included: synliga inneslutningar med 10x förstoring

 I1, I2, I3 Included: synliga inneslutningar som kan påverka diamantens utseende för blotta ögat, såsom dess genomskinlighet och briljans

Ju färre inneslutningar och fläckar, desto högre klarhet har diamanten - och desto högre pris.

Väldigt få diamanter är perfekt rena och klara - så avvägningen handlar om vilka brister du kan acceptera! 

Många inneslutningar och fläckar är för små för att de ska kunna ses av någon annan än en utbildad diamantgraderare som tittar i den med förstoring. För det blotta ögat ser en VS1 och SI2-diamant exakt likadana ut - men du kommer betala helt olika pris för dem!

För det blotta ögat ser en VS1 och SI2-diamant exakt likadana ut - men du kommer betala helt olika pris för dem!

Därför kommer här ett branschtips: bland juvelerare, så är faktiskt inneslutningar ofta något man väljer att kompromissa på, eftersom de flesta ändå är osynliga - särskilt i ett fattat smycke! Så många väljer SI-klarhet och satsar istället på en större CT eller högre färg!

Diamanter i vitguldssmycken blir extra vita - om de har hög färg! Annars kan de se ännu mer missfärgade eller gultonade ut. Smycken mumbaistockholm

Slipningen - den fjärde av de fyra C:na

Diamanter är kända för sin förmåga att reflektera ljus och gnistra så intensivt. 

Vi tänker ofta på en diamantslipning som en form (rund, princess, oval, markis, droppe), men vad diamantslipning egentligen betyder hur väl en diamants facetter samverkar med ljus - det är det graderaren tittar på. 

Man tittar även på diametern i relation till djupet - så sliparen inte har tagit en genväg och slipat en väldigt grund diamant (= reflekterar ljus dåligt) bara för att få en större diameter till exempel. 

Av diamantens fyra C brukar man säga att slipningen är den mest komplexa och tekniskt svårast att analysera. Hantverkskunskapen hos sliparen påverkar mycket kvaliteten på slipningen. 

GIA graderar briljantslipade runda diamanter,som är de vanligaste, i fem slipgrader: Excellent, Very Good, Good, Fair och Poor. 

Många juvelerare anser att slipningen är den viktigaste av de fyra C:na och att det är det som avgör hur vacker en diamant är - eftersom det är slipningen som till största del påverkar ljusreflektionen och gnistret som sprids från stenen.

Många juvelerare anser att slipningen är den viktigaste av de fyra C:na och att det är det som avgör hur vacker en diamant är 

Berlocker till diamanthalsband. Dessa med kvalitet TWVS, eller Top Wesselton VS. Samtliga smycken Mumbaistockholm 

..så vilken diamant ska jag välja?  

Härligt! Nu när du nått hela vägen ner hit så känner du förhoppningsvis att du har ett mycket bättre hum om och en större förståelse för det där mystiska som kallas för "Diamantens fyra C". 

Det är egentligen inte alls särskilt svårt! 

Det du behöver bestämma dig för är vilken av de fyra kvaliteterna som du tycker är viktigast. Många är vi som älskar stora diamanter - och för oss är klarhetsgraden inte alls det viktigaste. Eftersom man inte ser skillnaden mellan SI och VS med blotta ögat, men man ser skillnad mellan en 0.40 CT och en 0.60 CT med blotta ögat, så är vi beredda att gå ner i klarhet. Däremot kanske vi vill ha en väldigt vit sten - och då vill vi kanske inte gå ner under F eller G i färg. Vi vill kanske också ha en fantastiskt skimrande sten - och då söker vi en sten med minst Very Good i slipning. 

Mer om det här i nästa artikel - där jag ger dig juvelerarens bästa tips för att välja rätt diamant, nu när du kan de fyra C:a!

Lycka till i din diamantjakt!

Vi hjälper dig gärna. Maila oss på showroom@mumbaistockholm.com eller online@mumbaistockholm.com, eller ring oss, så får du personlig guidning och hjälp!

XX

Cecilia 

Är du ännu mer nyfiken på diamanter? Lyssna gärna på Smyckespoddens Avsnitt 24. Det stora avsnittet om diamanter nedan eller klicka här

Prenumerera på Smyckespodden på Spotify, Acast och iTunes. 

 

Lämna en kommentar

Vänligen notera att kommentarer godkänns innan de publiceras

You deserve fine jewelry!

Varukorg